Om biologisk konservatism
Vår biologiska utveckling är genetiskt sett utomordentligt konservativ och i vissa avseenden obegripligt konservativ. Ett exempel på detta är att människofostret vid ca nio veckors ålder går igenom en fas med gälfickor på halsen vilket är en genetisk kvarleva från den tid våra förfäder levde i havet för cirka 400 miljoner år sedan. Gälfickorna tillbakabildas normalt före födelsen men det händer att de inte tillbakabildas helt och kan då ge upphov till fistelgångar på halsen som ofta måste åtgärdas kirurgiskt.
400 miljoner år är en svårförståelig tidsperiod men om man gör om det till längdmått och låter en millimeter vara ett år så är 400 miljoner år 40 mil och ett människoliv omkring 8 cm. Insikten om denna biologiska konservatism gör det lättare att förstå varför våra kroppar inte hunnit med att anpassa sig till vår tids radikalt ändrade levnadsförhållanden med i det närmaste obegränsad tillgång av föda för allt fler människor. De nya levnadsvillkoren har pågått under en tidsperiod som motsvarar de senaste 15 cm av en resa som är 40 mil lång. Naturen anser det meningsfullt att låta rester av de egenskaper som våra förfäder hade när de levde i haven för 400 miljoner år sedan ligga kvar i våra gener och visa sig som gälfickor hos våra foster. Våra gener styr inte enbart hur våra kroppar ser ut utan styr också mycket av våra handlingar. Förståelse för den biologiska konservatism som påverkar utvecklingen i naturen kan öka förståelsen för grunderna som vårt eget beteende vilar på och vilka krafter vi har att kämpa mot när vi skall ändra vårt beteende.
Om kroppen som rörelseapparat
Vår kropp är i huvudsak utvecklad för att vara en rörelseapparat och har ett behov av att vara aktiv för att fungera. Många hälsoproblem beror på att vi rör oss för lite. Historiskt har människan varit tvungen att ägna det mesta av sin vakna tid åt att söka efter föda för att trygga sin existens. Detta sökande innebar att människan mer eller mindre ständigt var i rörelse. I våra så kallade moderna samhällen behöver vi inte röra oss för att få mat.
Om villkoren för våra förfäders överlevnad
Att vi existerar i dag beror på att våra förfäder varit framgångsrika i kampen om födan i konkurrens med andra människor och djur. Genom historien har tillgången på mat varit osäker och det har gynnat överlevnaden att fylla kroppen med energi genom att äta när man hade tillgång på mat oavsett om man varit hungrig eller inte. Att människor äter sig till övervikt och fetma när man har obegränsad tillgång på mat har sin grund i ett beteende som har gynnat överlevnaden. Men det som har varit en förutsättning för våra förfäders överlevnad får motsatt effekt för oss när fetman och inaktivitet orsakar sjukdomar och för tidig död.
Om nödvändigheten av att vara lat
Lika viktigt som att äta när det funnits mat har varit att man inte förbrukat mer energi än nödvändigt för att trygga sin existens. Den som ödslade energi i onödan hade ett större energibehov och därmed behov av att äta mer för att få tillräcklig mängd energi. Därmed hade de sämre förutsättningar för överlevnad. Det är alltså ett helt naturligt beteende och i linje med våra förfäders strategier för överlevnad att den moderna människan är lat och inte vill röra sig i onödan och därför tar bilen till mataffären.
Om att välja det söta
Våra förfäder har i första hand valt att äta det som inneåller socker eftersom det söta ger snabb energi och samma sak gäller för dagens människor. Det har inte varit något hälsoproblem tidigare eftersom tillgången på sött har varit mycket begränsad. Fram till för något hundratal år sedan var honung den i stort sett enda formen av koncentrerat socker som fanns tillgänglig i vår del av världen. Socker och andra sötningsmedel finns nu i obegränsad mängd i en allt större del av världen och konsumtionen ökar ständigt. Det är en av de stora anledningarna till växande hälsoproblem.
Om vårt beteendearv
Man kan på goda grunder hävda att människor som vill äta när det finns mat , som inte vill röra sig i onödan och som väljer det söta i första hand är de främsta förvaltarna av vårt arv av mänskligt beteende. I en miljö som har obegränsad tillgång på mat och socker och som inte kräver någon fysisk aktivitet för att bli tillgänglig så försämrar vårt beteendearv möjligheterna till bibehållen hälsa och överlevnad. Vår kropp har inte har hunnit anpassa sig biologiskt till dessa snabba förändringarna i våra kost och motionsvanor. Mot bakgrund av konservatismen i vår biologiska utvecklingen så kan vi inte heller hoppas på att våra kroppar skall klara av att under vår livstid anpassa sig till de nya levnadsvillkoren. Därför måste vi finna andra vägar att hantera situationen.