Om vår föda

Vår föda består i huvudsak av tre näringsämnen kolhydrater , fett och protein. Socker är en av de enklaste formerna av kolhydrater. Äter vi socker behövs ingen matsmältning eller nedbrytning utan sockret tas snabbt upp i blodet och blodsockret stiger snabbt. När blodsockret stiger snabbt blir belastningen hög på de insulinproducerande cellerna. Att äta sötsaker på fastande mage är som att starta en kall motor med gasen i bottnen. Det är få som hanterar sin bil på det sättet men många misshandlar sina insulinproducerande celler med att äta sötsaker på fastande mage.

Om snabba kolhydrater

Kolhydrater som snabbt höjer sockret i blodet efter att vi ätit kallar vi snabba kolhydrater. Socker är den snabbaste kolhydraten och till de snabba hör också allt som har säd som råvara dvs bröd, pasta, majs och ris. Även rotfrukter och inte minst potatis hör till de snabba kolhydraterna. Det som bestämmer hur snabbt vi bryter ner kolhydraterna till socker är mängden fiber i växterna. Gröna växter har mer fiber för att ge dem stadga när de växer uppåt mot ljuset jämfört med rotfrukter som har ett stabilt växtsätt ner i marken. Att det tar längre tid för matsmältningen att bryta ner de fiberrika grönsakerna till socker är inte konstigare än att det tar längre tid att riva ett hus med armeringsjärn jämfört med ett utan armering. Den långsammare nedbrytningen av fiberrika grönsaker leder till långsammare höjning av sockret i blodet vilket är skonsamt för de insulinproducerande cellerna. Det medför också att de gröna växterna ger oss en längre mättnadskänsla och en större stabilitet i sockerbalansen vilket skonar de insulinproducerande cellerna.

Om kolhydraternas nytta

Kolhydrater har fått oförtjänt dåligt rykte under senare år därför att man inte alltid skiljer på snabba och långsamma kolhydrater. Vi äter i regel för mycket av snabba kolhydrater och det är orsaken till det dåliga ryktet. Men samtidigt äter vi för lite av de långsamma kolhydraterna och det glöms alltför ofta bort i det allmänna informationsflödet. De långsamma kolhydraterna är de gröna fiberrika växterna och de innehåller några av våra viktigaste näringsämnen

Om antioxidanter

Antioxidanter är ämnen som ingår i frukt och gröna växter och de bromsar och kan i tillräcklig mängd stoppa åderförkalkningsprocessen. När inte blodkärlet klarar av transporten av fett genom kärlväggen fastnar fettet inne i kärlväggen och bildar fettklumpar. Syret transporteras lätt genom kärlväggen och när det kommer i kontakt med fettklumparna så startar en härskningsprocess som gör att fettet blir hårt. Det hårda härsknade fettet kan inte kroppen transportera bort från kärlväggen utan det omvandlas så småningom till kalk. Antioxidanter motverkar härskningsprocessen och kan i tillräcklig mängd också mjuka upp redan härsknat hårt fett så att det kan transporteras bort från kärlväggen. Antioxidanter är känsliga och förstörs när vi kokar eller steker grönsakerna. Ju mindre vi behandlar våra födoämnen desto fler närings- och smakämnen bevaras. Skalar vi äpplet , äter fruktköttet och kastar kärnhuset så har vi tagit bort det mesta av antioxidanterna. Samma sak händer när vi pressar saften ur citrusfrukterna.

Om fibrer

Fibrerna gör att matsmältningen tar längre tid vilket gör att vi får en längre mättnadskänsla. Det ger långsammare höjning av sockret i blodet vilket är skonsammare för de insulinproducerande cellerna. Fibrer ger tarmarna mer material att arbeta med och det är gynnsamt för transporten genom tarmen och minskar problem med förstoppning och fickbildningar på tarmen. Fibrer gynnar också tillväxten av nyttiga bakterier i tarmen och gör att man får en ökad mängd och variation av bakterier vilket kan ha stor betydelse för vår hälsa på olika sätt. Tarmbakterier kan ha en gynnsam effekt på svårbehandlade tarmsjukdomar som Ulcerös kolit och Morbus Crohn och det finns undersökningar som tyder på att tarmbakterierna också i övrigt kan ha gynnsamma effekter på immunförsvarets sätt att arbeta. Överaktivitet i immunförsvaret kan orsaka allergiska sjukdomar , sjukdomar i leder och vissa nervsjukdomar.  En rikare flora av tarmbakterier kan leda till att immunförsvaret arbetar på ett lugnare sätt och inte angriper den egna kroppens normala celler.