Om fett och energi

Ett gram fett innehåller tre gånger så mycket energi som ett gram socker och därför lagrar kroppen det mesta av energin som fett. Skulle motsvarande energimängd lagras som socker skulle lagret väga tre gånger så mycket vilket skull leda till att många av oss skulle vara ganska otympliga. Fettrik föda innehåller mycket energi och det tar lång tid för matsmältningen att bygga om fettet till socker vilket innebär dels att en fettrik måltid ger en längre mättnadskänsla och dels att sockret stiger långsamt i blodet vilket är skonsamt mot de insulinproducerande cellerna.

Om hårt och mjukt fett

Man kan dela in fett i två grupper efter deras konsistens i kallt tillstånd. Fett från däggdjur räknas som hårt eftersom det i kallt tillstånd har en hårdare konsistens än fett från växtriket och fett från fisk som räknas som mjukt fett. Vi äter i allmänhet för mycket hårt och för lite mjukt fett.

Om leverns fettproduktion

Till skillnad från sockeromsättningen så påverkas inte fettomsättningen i lika hög grad av våra kost- och motionsvanor. Det beror på att blodfetterna till största delen produceras i levern och bara till en mindre del påverkas av kosten. Leverns fettproduktion bestäms framför allt av vårt arv. Om vi har en övervikt och bukfetma producerar levern större mängd blodfetter än om vi har en normal vikt. Normalisering av vikten leder därför ofta till en minskad produktion av framför allt det dåliga fettet LDL. Ökar vi vårt motionerande så ökar mängden av det goda fettet HDL.

Om fettbalansen

Om vi ökar mängden mjukt fett har det ofta en positiv verkan på fettbalansen så att mängden av det dåliga kolesterolet LDL sjunker och mängden av det goda kolesterolet HDL stiger. Man skall försöka äta mer vegetabiliskt fett som raps- och olivolja och vara generös med dessa i sallader. Att laga till en god sallad är något de flesta av oss har fått lära i vuxen ålder eftersom det saknas i vår kosttradition. Fisk, som gärna får vara fet, skall vi också försöka äta mer av för att få en bättre balans i blodfetterna.

Om fibrer och fettnivå

Levern använder blodfetter för att tillverka gallsalter och när vi äter fibrer så binder de gallsalterna som följer med fibrerna och avföringen ut ur kroppen. Levern får då bilda nya gallsalter med hjälp av blodfetterna och det leder till att nivåerna av blodfetter sjunker och det är positivt för åderförkalkningsprocessen. En ökad mängd fibrer i kosten har således positiva effekter för såväl sockerbalansen som fettomsättningen.

Om LDL och Statiner

Höga nivåer av LDL bidrar till en snabbare åderförkalkning. Det är anledningen till att många människor behandlar med läkemedel som minskar leverns produktion av blodfetter. Det är vanligen läkemedel som hör till gruppen Statiner som används. Blodfettsänkande läkemedel är tillsammans med läkemedel som sänker blodtrycket de mest använda medicinerna i västvärlden och de har därför ett stort intresse för media och för allmänheten. Det räcker att en läkare varnar för användning av Statiner för att det skall få stor uppmärksamhet i media och nå ut till många människor. Sedan spelar det mindre roll att ett stort antal läkare försöker nå ut med information om att Statinbehandling har en positiv effekt för att motverka åderförkalkningen hos de människor som behandlas. Ifrågasättande av Statinbehandling orsakar många och långa diskussioner med patienter. Ju fler faktorer som driver åderförkalkningen desto mer försiktig får man vara med var och en av faktorerna. Därför rekommenderas Statinbehandling till alla med Diabetes oavsett vilken nivå de har på blodfetterna. Utöver den blodfettsänkande effekten har Statinerna också en inflammationsdämpande effekt som är gynnsam för att motverka åderförkalkningen.