Vi lever i en värld där tillgången på kostråd för att normalisera sockerbalansen är i det närmaste obegränsade och råden är ofta lika många och lika varierande som rådgivarna. Råden går ofta på tvärs av varandra och det är näst intill omöjligt att veta vad som är rätt och fel. Därför råder jag ofta mina patienter att inte söka råd på nätet eller i litteraturen eftersom det i de flesta fall snarare leder till ökad förvirringen än ökad förståelse av  sockerbalansen. Samma effekt har det ofta om man lyssnar på vad andra säger sig veta om kost och motion vid Diabetes. Åtgärder som inte leder till ökad förståelse skall man undvika.  Ökad förvirring orsakar uppgivenhet och det är den vanligaste orsaken till att man ger upp sina försök att ändra sina levnadsvanor.

Om födans sammansättning

Vår föda består i huvudsak att tre ämnen kolhydrater , proteiner och fett. Kolhydrater är huvudbeståndsdelen i föda från växtriket , proteiner och fett är huvudbeståndsdelen i föda från djurriket.

Om obalans i sockeromsättningen

Problemet med obalans i kroppens sockeromsättning kan sammanfattas i en mening.

För mycket av för snabba kolhydrater och för lite av frukt och långsamma fiberrika grönsaker och för lite fysisk aktivitet.

Om snabba kolhydrater

Uttrycket snabba kolhydrater syftar på hur snabbt matsmältningen bryter ner det vi äter till det socker och sedan tar upp i blodet. Socker är en av de enklaste formerna av kolhydrater och nedbrytningen går därför snabbare när nedbrytningen börjar i gruppen kolhydrater jämfört med om födan består av äggviteämnen eller fett. Glykemiskt index  GI är ett mått på hur snabbt sockret stiger i blodet efter att man ätit ett födoämne. Index anger vilket värde som gäller för olika födoämnen och presenteras i tabellform. Ju längre tid det tar för matsmältningen att omvandla det vi äter till socker och ju långsammare sockret stiger efter en måltid desto skonsammare är det för de insulinproducerande cellerna. När det tar längre tid att omvandla födan till socker medför det en långvarigare mättnadskänsla och stabilare sockerbalans. Fiberrika växter tar längre tid att bryta ner och omvandla till socker än fiberfattiga på samma sätt som det tar längre tid att riva ett hus som har armeringsjärn jämfört med ett hus som inte har armering. Föda från djurriket tar också längre tid att bryta ner och göra om till socker eftersom nedbrytningen då börjar med fett och äggvita och inte med kolhydrater.

Om vår kosttradition

Vi som lever i Norden har våra kostraditioner i sädens och rotfrukternas rike där sötsaker i olika former är kostmässiga belöningar. Har man en ökad känslighet för socker handlar det ofta om att minska mängden bröd , pasta , olika produkter av majs , ris och potatis och sötsaker inte minst i form av läskedrycker och i stället öka mängden grönsaker frukt , ost och nötter.

Om antioxidanter

Frukt och gröna växter innehåller antioxidanter som i tillräcklig mängd stoppar åderförkalkningsprocessen och kan även få en begynnande åderförkalkning att gå tillbaka. Trots att frukt innehåller socker så är  antioxidanternas positiva effekter i blodkärlen så stor att den generella rekommendationen för alla människor inklusive diabetiker är att äta färsk frukt. Rekommendationen är att äta minst fem knytnävsstora frukter per dag eller minst ett halvt kilo frukt och grönt per dag. Det är dubbelt så mycket som vi i Norden dagligen äter i genomsnitt per person men den mängd man i genomsnitt äter i  Medelhavsområdet. Antioxidanter är känsliga ämnen som förstörs om vi kokar eller steker grönsakerna. Skalar vi äpplet , äter fruktköttet och kastar kärnhuset så har vi tagit bort det mesta av antioxidanterna. Pressar vi saften ur citrusfrukterna får vi med allt socker i fruktsaften men det mesta av antioxidanterna blir kvar i resterna av fruktköttet som också innehåller de beska och syrliga delarna av frukten. Ofta är det de delar av frukter och växter som har beska och syrliga smaker som är mest rika på antioxidanter. Frukt och grönsaker har sitt högsta näringsvärde och smakar bäst när vi äter dem direkt efter skörd och gärna på växtplatsen. Har vi odlat själva vet vi dessutom vad råvarorna har varit med om på resan ned i vår mage. Inga råvaror blir mer näringsrika genom att kokas eller stekas. Det gäller råvaror från både växt- och djurriket.

Om kött

Kött består huvudsakligen av proteiner och fett. Det tar längre tid för matsmältningen att göra om proteiner och fett till socker än det gör när man äter mat från växtriket som huvudsakligen är uppbyggda av kolhydrater. Den långsammare matsmältningen ger en längre mättnadskänsla och när sockret stiger långsammare blir belastning på de insulinproducerande cellerna mindre. Det röda köttet från däggdjur innehåller mer av det dåliga kolesterolet LDL jämfört med det vita fisk- och fågelköttet. Ju större mängd LDL man har i blodet desto större risk är det att det driver på åderförkalkningsprocessen. I en allt större del av världen ökar konsumtionen av rött kött i förhållande till vitt kött. En växande del av det röda köttet kommer från djur som är uppfödda med industriellt framställd föda vilket medför ökade risker för spridning av sjukdomar och utveckling av bakterier som är okänsliga för antibiotika. Det gäller även för fisk och fågelkött som framställs genom industriell uppfödning.

Om att äta ofta

Många diabetiker som inte behandlas med insulin tror att de på samma sätt som insulinbehandlade måste äta ofta för att skapa balans i sockeromsättningen. Hälften av Australiens urinnevånare drabbades av diabetes när deras levnadsvanor förändrades vid kolonisationen. Studier har visat att instabiliteten i deras sockerbalans orsakades mer av att de efter kolonisationen åt mycket oftare än tidigare och orsakades i mindre utsträckning av förändringar i kostens innehåll. De insulinproducerande cellerna aktiveras varje gång vi äter och täta måltider kan sannolikt bidra till en ökad belastning och svikt av dessa celler.

Om anhöriga till insulinbehandlade

Patienter som lever tillsammans med en insulinbehandlad diabetiker hör ofta till en grupp som har svårt att nå en normal sockerbalans. Den insulinbehandlade styr sitt socker med hjälp av insulinet och bryr sig alltför ofta inte så mycket om att ändra kost och motionsvanor. Som anhörig till den insulinbehandlade är det ofta svårt att förstå att man skall behöva avstå från det man kostmässigt ser som livets goda. Man tycker sig inte vara lika sjuk som den som har insulin och man ser att den insulinbehandlade kan unna sig både det ena och det andra. Sockerbalansen regleras sedan med mängden insulin. Eftersom det för det mesta fungerar utan problem för den insulinbehandlade är det ofta svårt för den anhörige välja bort det söta.

Om förutsättningar för att kostförändringar skall bestå

En förutsättning för att kostförändringar skall bestå över tid är att man efter hand föredrar den nya kosten. Många som slutar använda socker i kaffet vänjer sig vid och uppskattar de beska och syrliga smakerna och vill inte förstöra dessa med socker. Man kan se det som en smakmässig mognad bort från barnets ofta ensidiga prioritering av det söta mot en ökad uppskattning av de beska och syrliga smakerna. På det sättet upptäcker man efter hand nya smakmässiga lustgårdar som man inte vill överge. Förändringen innebär att man äter en kost som mer liknar den man har i medelhavsområdet. När vi bestämmer oss för att ändra våra kostvanor orkar vi vara duktiga en tid men om vi med tiden upplever att vi inte får äta det vi helst vill ha så kommer vi att återgå till vår tidigare kost. Därför är det viktigt att förändringen av kosten upplevs som en förändring till det bättre. Vår förmåga att vara duktiga måste ge utdelning i form av en bättre matupplevelse.

Om medelhavskost

Det är för mig både möjligt och meningsfullt att arbeta med målsättningen att mina patienter skall äta en mer medelhavsinspirerad kost. Det är en både hopplös och meningslös uppgift att börja arbeta i Italien för att Italienarna skall ersätta sin varierade och näringsrika kost med potatis och bröd i enlighet med våra kontradiktioner. I de flesta avseenden är det en skillnad i matens kvalité både vad gäller smak och näringsinnehåll  där mina patienter är vinnare på en förändring mot en mer medelhavsinspirerad kost. Med tiden föredrar de flesta den nya kosten precis som de föredrar kaffet utan socker. En förutsättning för att förändringen i kostvanor skall bestå över tid är att vi föredrar den nya kosten framför den gamla. Annars kommer vi att återgå till våra tidigare vanor.