Om vanor

Det mesta av vårt handlande och tänkande styrs av vana. Vissa vanor är djupare rotade än andra och våra kostvanorna hör till de som är djupast rotade. De är en kombination av genetiskt och socialt arv och är därför mycket svåra att ändra.

Om vårt kostarv

Våra kostvanor är till stor del ett arv från våra förfäders kostvanor som bestämdes av vilken föda de hade tillgång till. I  Nordeuropa hade man under vinterhalvåret säd och rotfrukter som bas i sin kost och denna kosttradition lever fortfarande kvar i form av bröd och potatis. Trots att kostarvet för länge sedan har spelat ut sin roll för att trygga vår tillgång på mat och därmed vår överlevnad så lever arvet ändå kvar och bidrar till att vi får problem med vår hälsa. De flesta som får problem med sockerbalansen har i det närmaste obegränsad tillgång på mat och i Norden är bröd och rotfrukter en starkt bidragande orsak till problemet. När kostvanorna medför en överbelastning av sockerbalansen och detta kombineras med för lite fysisk aktivitet växer problemet. När man tillför mer energi än man förbrukar lagras energiöverskottet som fett vilket leder till övervikt och bukfetma som bidrar till instabilitet och svikt i sockerbalansen.

Om att ändra vanor

En förutsättningen för att vi skall kunna förändra en vana är att vi är motiverade till förändring. Det är fler som klarar av att göra en radikal viktminskning om det krävs för att de skall kunna genomgå en ryggoperation för att lindra deras kroniska ryggvärk jämfört med om de inte ställs inför kravet. Det är fler som lyckas sluta röka när det krävs för att de skall få gjort en kärloperation som kan förbättra deras cirkulation i benen jämfört med om de inte möter kravet. Men det är också många som fortsätter att röka trots att de har en långt framskriden KOL eller lungcancer.

Det finns många fallgropar. Det är lätt att undvika att ta itu med det som är svårt och i stället börja med något som är lättare. Vill man minska sitt sockerintag skall man naturligtvis inte sätta till socker i det man äter.  För många är det svårt att börja dricka kaffe utan socker eftersom många då upplever kaffet som surt och beskt . I stället för att ta det svåra men verkliga steget till förändring och ta bort sockret i kaffet kan man börja med en skenbar och lättare förändring som att mäta socker med en sockermätare vid olika tillfällen under dagen. När man skall minska sockerintaget behöver man inte en sockermätare för att förstå att man inte skall lägga socker i kaffe.  En spektakulär aktivitet som att göra sockermätningar under dagen kan möjligen döva samvetet men leder sannolikt inte till en bättre eller större förståelse av sockerbalansen utan kommer troligen att leda till en ökad förvirring som för många medför uppgivenhet.

Om att minska belastningen på sockerbalansen

Skall man minska sockrets belastning på kroppen så skall man naturligtvis börja med att låta bli att äta sådant som man vet innehåller socker och sådant som smakar sött. Det är sådana beslut som ligger till grund för en framgångsrik fortsättning mot en förändring av vanan. Att sitta och ösa en läckande båt och inte bry sig om vart det läcker är meningslöst och man måste undvika meningslösa aktiviteter. När man gör en insats för att ändra livsstil måste det resultera i att man inom rimlig tid upplever att det ger ett positivt resultat i form av en förbättrad livskvalité. Gör man inte det kommer man ganska snart att gå tillbaka till sin gamla vana. Detta kan låta som självklarheter men lika fullt är det inte ovanligt att vi människor ägnar oss åt skenbart meningsfulla aktiviteter som är lättare att utföra men meningslösa när vi inte kan förmå oss ta itu med det egentliga problemet för att åstadkomma en verklig förändring. Självbedrägeri är inte ett uttryck för bristande intelligens. Det är förvånande och fascinerande hur insiktsfulla , rationella och strukturerade människor kan förföra både sig själva och sin omgivning med olika ursäkter när de har svårighet att ändra sitt beteende.

Om exempel på vanor som ändrats

Ett exempel på en positiv förändring av en kostvana är just kaffet.  Idag är det betydligt fler som dricker kaffe utan socker än för 30-40 år sedan. Varför det har blivit så vet jag inte men för min egen del slutade jag söta kaffet någon gång i slutet av 60-talet när allt fler människor omkring mig påpekade att jag förstörde kaffet med socker. Det gjorde att jag upptäckte andra syrliga och beska smakämnen i kaffet som jag efter hand föredrog och inte ville förstöra med det söta.

Ett annat exempel är de gröna växterna som ofta har olika varianter av beska och syrliga smaker som inte är omedelbart förförande och som man därför ofta valt bort. En del av mina patienter har inte ätit Broccoli sedan barndomen och efter denna första kontakt bestämt sig för att aldrig mer äta Broccoli. När de långt senare i livet brutit barriären och provat Broccoli några gånger tycker de om det mer och mer. Denna upplevelse kan öppna för en nyfikenhet på andra gröna växter och kan leda till att man efter hand kommer in i salladernas förföriska lustgårdar. När man väl börjat botanisera och vant sig vid dessa smakupplevelser vill de flesta stanna kvar och inte återvända till sitt liv i bröd och potatislandet.

Ytterligare ett exempel är att vi i Norden i de flesta fall fått kontakt med rödvin i vuxen ålder och jag tror det är få av oss som blev omedelbart förförda vid första kontakten. För många är det en utveckling och mognad att lära känna och uppskatta de olika smakerna i rödvinet. Att lära sig uppskatta vin är kanske inte eftersträvansvärt i sig men ett exempel på hur våra smakreferenser kan ändras , utvecklas och breddas över tid. Medvetenheten om hur vi fungerar och vilket pris vi betalar genom att ensidigt prioritera det söta kan öka motivationen att sträva efter rikare smakupplevelser.

Om svaghet för det söta

De söta smakerna är ofta omedelbart förförande och inte bara för barn. Människan har sannolikt genom historien valt det söta om hon haft möjlighet att välja. Att äta sött innebär att sockret stiger snabbt i blodet och vi får energi och känner oss piggare. Våra förfäder levde fram till för ett par hundra år sedan i en värld där honung var den i stort sett enda formen av koncentrerat socker och med den begränsade tillgången de flesta hade av honung var det inte något som var någon större hälsorisk.

Om livsstilsförändringar som blir bestående

För att en förändring av livsstilen skall bli bestående måste den medföra en förbättring av livskvalitén på ett sådant sätt att vi inte vill återgå till den tidigare livsstilen.

När det gäller kosten innebär det att man lärt sig att föredra den nya kosten och inte vill återgå till de gamla kostvanorna.

När det gäller motion så kommer de dagliga promenaderna att så småningom skapa ett behov av och en längtan efter att få göra promenaden .

Det är dit vi måste sträva för att förändringarna av livsstilen skall bli bestående.