Om att vara lat

 

Våra kroppar har ett stort behov av aktivitet men bejakar också att vi inte rör oss mer än vi behöver för att inte förbruka energi i onödan. Våra förfäder har överlevt bland annat tack vare att de inte förbrukat energi i onödan. Att de fysiska aktiviteterna skulle ge utdelning ofta i form av föda var en förutsättning för att man skulle ägna sig åt aktiviteten. Ju mindre energiförbrukning för att få tag på föda desto bättre. Det är med andra ord helt i linje med vårt biologiska arv att vara lata och att inte röra oss i onödan, att äta när mat finns tillgänglig oavsett om vi har behov av att fylla på energiförråden eller inte och att gärna prioritera det söta när vi kan välja. Detta biologiska arv var en förutsättning för överlevnad för våra förfäder men som genom obegränsad tillgång på föda i vår tid vänts till dess motsats  och i stället blivit en belastning som leder till ohälsa och försämrad livskvalité.

Om lek och träning

Leken och träningen av kroppen skall inte ses som en onödig energiförbrukning. Båda har varit en förutsättning för att människan skulle kunna utveckla den styrka och kontroll över kroppen som kampen för att hävda livsrevir krävde i konkurrens med andra människor om bland annat födan. En individ med en vältränad kropp har dessutom ofta kunnat hävda sig bättre i konkurrensen om att sprida de egna generna jämfört med den som har en otränad kropp. Det finns lyckligtvis också andra sätt att hävda sig i konkurrensen  om att sprida de egna generna än med fysiska företräden.