Om morgonsocker

Att följa morgonsocker är den enskilt viktigaste åtgärden för att följa hur sockerbalansen utvecklar sig över tid. Det är en unik och daglig möjlighet att få en uppdatering av i vilken kondition kroppens sockerbalans befinner sig. Unik därför att strax efter uppvaknandet har sockret påverkats minimalt av fysisk och psykisk aktivitet eftersom dessa aktiviteter ännu inte kommit igång ordentligt. Man tar provet när man tvättat händerna efter dagens första toalettbesök . För de flesta är det en liten fysisk ansträngning att förflytta sig från sängen till toaletten och den psykiska aktiviteten vid denna tidpunkt hör till den lägsta man har under den vakna delen av dygnet.  Dessa faktorer och inte minst den psykiska i form av stress kan ha mycket stor inverkan på sockernivån. Stress är i sin yttersta förlängning en förberedelse för fysisk aktivitet antingen i form av strid eller flykt och stressen leder till högre sockernivåer precis som det höjer hjärtfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens, stresshormoner och muskelspänning.

Om påverkan av morgonsocker

Eftersom sockervärdet vid morgonmätningen inte påverkats av dagens aktiviteter kan man relatera värdet till hur belastningen av sockerbalansen sett ut dagen innan. Man har som regel inga problem att komma ihåg vad man åt och vilken fysisk aktivitet man hade dagen innan. Men värdet av morgonsocker styrs inte enbart av belastningen dagen innan utan speglar också hur belastningen varit under flera dygn dessförinnan.

Om sexårskalaset

En patient som följer sitt morgonsocker berättade att han varit på 6-årskalas hos sitt barnbarn. Jubilaren hade bestämt menyn på kalaset som började klockan tre söndag eftermiddag. Först bjöds en  bulle med socker på och sedan en bakad chokladkaka med cocos . Efter detta bjöds marsipantårta följt av gräddtårta. Patientens morgonsocker brukar ligga mellan 5,0 och 5,5. På grund av alla sötsaker på kalaset väntade han sig ett betydligt högre värde än vanligt när han mätte sitt socker morgonen efter kalaset. Han blev förvånad när mätningen visade ett värde på 4,8 vilket var klart lägre än det brukade vara. Måndag levde han efter sina vanliga rutiner med en kost som inte överbelastar sockerbalansen och med en timmes promenad. När han mätte sitt socker tisdag morgon fick han värdet 5,8 vilket var klart högre än det brukar vara vilket också förvånade honom. Samma nivå hade han även vid nästa mätning onsdag morgon trots att han även tisdag levde efter sina vanliga rutiner. Torsdag morgon var sockret åter på sin vanliga nivå 5,2.

Om belastning och återhämtning av sockerbalansen

Varför dröjde det tre dygn innan värdet återgick till en för honom normal nivå igen? Förklaringen är att den kraftiga höjningen av sockret vid födelsedagskalaset orsakade en mycket kraftigt frisättning av insulin för att få ner sockernivån i blodet till en normal nivå igen. Den kraftiga frisättningen av insulin hade effekt på sockernivån vid mätningen måndag morgon och var orsak till det låga värdet. Efter den mycket höga belastning av sockerbalansen vid kalaset har de insulinproducerande cellerna under de kommande dygnen gått in i en period av återhämtning och frisättningen av insulin har därför varit lägre än normalt. Den lägre frisättningen av insulin gav högre värden av morgonsocker under två dygn. Efter tre dygn med lägre belastning återgick patienten till en för honom normal sockerbalans med normala värden av morgonsocker.

Om betydelsen av daglig mätning

Historien om sexårskalaset visar betydelsen av dagliga mätningar av morgonsocker för att mätningen skall leda till ökad förståelse. Om patienten mätt enbart måndag morgon så hade slutsaten kunnat bli att man skall äta mycket sött för att få ner värdet på morgonsocker till en låg nivå. Om han mätt enbart tisdag eller onsdag morgon hade han inte förstått varför morgonvärdet låg högt när han hade levat som vanligt med låg belastning i en eller två dagar. Dagliga morgonmätningar kombinerade med en strävan att förstå vad som påverkar sockervärdet är en förutsättning för att förståelsen av sockerbalansens utveckling efter hand skall öka. Regelbundna morgonmätningar ger också en daglig påminnelse om hur tillståndet i sockerbalansen är och det påverkar vilka val man sedan gör under dagen när det gäller kost och motion. De dagliga mätningarna visar också hur sockerbalansen utvecklas över tid och vart utvecklingen är på väg.

Om avvikande värden

Det är ofta de högsta och lägsta värdena på morgonsocker som är de mest vägledande. Det första man gör vid ett avvikande och oväntat värde är att man tvättar händerna och tar om provet. Den vanligaste avvikelsen är att sockret ligger högre än väntat och det beror ofta på att man har något sött på fingret där man tar provet. Mätstickorna är utomordentligt känsliga för sött och de kan påverkas av att man t.ex. skalat en apelsin dagen innan. Oväntat låga värden kan bero på fel i mätstickan och är ovanligare. Oavsett högt eller lågt värde tvättar man händerna ännu en gång och tar om provet. Om det andra värdet skiljer sig påtagligt från det första tar man ett tredje värde och får på så sätt en säkrare bedömningsgrund. Om det första och andra värdet däremot stämmer överens får man försöka finna en förklaring till värdet och skriver gärna in den som en kommentar i listan för mätning av morgonsocker.

Om att gissa morgonvärdet

Målsättningen med de egna sockermätningarna är att man med tiden skall få ökad förståelse av sockerbalansen. Man kan testa sin förståelse genom att gissa morgonvärdet innan man mäter. Ju närmare det uppmätta värdet man kommer desto bättre är förståelsen. Jag mäter själv varje morgon eftersom jag har en ökad känslighet för socker och mina gissningar ligger som regel mindre än 0,2 enheter från det uppmätta värdet. Får jag ett värde som avviker mer från vad jag har gissat tvättar jag händerna igen och tar om värdet. I de flesta fall får jag då ett värde som ligger närmare det värde jag gissat och för att bekräfta vad som är rätt tar jag ett tredje värde som i de flesta fall överensstämmer med mätning nummer två. Att de egna sockermätningarna efter hand leder till en ökad förståelse av sockerbalansen är en förutsättning för att man skall uppleva arbetet som meningsfullt och fortsätta mätningarna.

Om målvärde för morgonsocker

Stigande värden vid morgonmätningen är ett uttryck för att de insulinproducerande cellerna är överbelastade.  Fortsätter överbelastningen leder den till en utmattning av cellerna som då tappar en del av sin förmåga att producera insulin. Det betyder att kroppen med tiden blir mer och mer känslig för socker och så småningom förlorar kontrollen över sockerbalansen.

Genom att minska mängden snabba kolhydrater och öka motionsmängden kan man minska belastningen på de insulinproducerande cellerna och dessa kan då återhämta sig och i stället förbättra sin förmåga att producera insulin. Det betyder att kroppen med tiden blir allt mindre känslig för socker och att sockerbalansen normaliseras vilket är en realistisk målsättning för alla med typ 2 diabetes oavsett ålder.

För de flesta människor förefaller gränsen till överbelastning gå vid 5,6 och målsättningen är därför att värdet på morgonsockret skall vara under 5,6. Om morgonsockret ligger på 5,6 eller högre är det ett uttryck för att de insulinproducerande cellerna är belastade på ett sätt som över tid kan leda till en utmattning och försämrad förmåga att producera insulin. Det leder till en ökad känslighet för socker och andra snabba kolhydrater och är ofta orsaken till att man med stigande ålder utvecklar diabetes. Diabetes är sällan ett resultat av att man plötsligt har börjat äta mycket mer socker i form av godis , läskedrycker , olika typer av söta bakverk eller annat sött. Orsaken är oftast att kosten alltför länge innehållit för mycket av för snabba kolhydrater och att man under alltför lång tid haft för lite motion.

När morgonsocker ligger på 5,5 eller lägre så är det ett uttryck för att de insulinproducerande cellerna är i balans och de har då en möjlighet att återhämta sig och förbättra sin förmåga att producera insulin. Det innebär att kroppen med tiden blir allt mindre känslig för socker och att sockerbalansen normaliseras vilket är målsättningen med arbetet.

Om morgonsocker och fastesocker

Morgonsocker och fastesocker har likheter och skillnader. När man tar morgonprovet hemma har det ofta gått cirka 10 timmar sedan man hade ett födointag och det innebär att morgonvärdet har likheter med det fastevärde som tas på laboratoriet. De fysiska aktiviteterna är mindre före morgonprovet än före laboratorieprovet eftersom man då skall förflytta sig från hemmet till laboratoriet. Stressnivån är lägre strax efter man gått ur sängen jämfört med när man tar fasteprovet på laboratoriet. För många är det stressande att inte få sitt frukostmål som de är vana och det går ofta en timme eller mer över den vanliga frukosttiden innan laboratorieprovet tas. Det gör att många har en högre stressnivå vid provet på laboratoriet än vid morgonprovet hemma. Eftersom stress kan ha stor påverkan på sockernivån innebär det att när det egna morgonprovet tas är förhållandena mer lika från gång till gång än de är när man tar fasteprovet på laboratoriet. Därför ger morgonprovet ofta en bättre information om hur tillståndet är i den egna sockerbalansen jämfört med laboratorieprovet. Att man själv har möjlighet att få den informationen dagligen på ett enkelt sätt gör morgonprovet till en unik möjlighet till inblick i sockerbalansen. Om man har gjort dagliga mätningar av morgonsocker under 6-8 veckor så säger det stora antalet egna mätvärden naturligtvis mycket mer än ett enda laboratorieprov under motsvarande tid. Den vanligaste orsaken till att man ser stigande värden vid mätning av fastesocker på laboratoriet är att man inte varit regelbunden med egna morgonmätningar.

Om vårt fönster in i sockerbalansen

Kroppen saknar signalsystem för höga sockervärden eftersom det historiskt sett inte har funnits något behov av det. Med undantag för enstaka individer så har varken människan eller någon annan art under den 400 miljoner år långa utvecklingshistorien haft problem med sin hälsa eller överlevnaden på grund av att man haft alltför riklig tillgång på föda. Historiskt har det inte heller varit något problem med att födan innehållit en för stor andel socker och andra snabba kolhydrater. Sannolikt är det också utvecklingshistoriskt ett unikt problem att hälsa och överlevnad äventyrats på grund av att en art haft för lite fysisk aktivitet. Det är historiskt unika levnadsbetingelser som människan skapar när allt fler får allt större tillgång till föda som för fler och fler blir närmast obegränsad.  Eftersom människan liksom de flesta andra arter genom historien har tryggat sin existens genom att äta när det funnits mat och att människan i många avseenden fortfarande fungerar på det sättet så medför den rikliga tillgången på föda ett för stort intag av energi i förhållande till förbrukningen och det skapar hälsoproblem. Mätning av morgonsocker ersätter till viss del att vi saknar signalsystem för höga sockernivåer och ger oss ett fönster in i och en daglig uppdatering av tillståndet i sockerbalansen. Mätningarna leder med tiden till en ökad förståelse för hur kost och motion påverkar vår sockerbalans och leder till ökat intresse och ökad motivation att fortsätta mätningarna och att modifiera livsstilen så att sockerbalansen normaliseras. Att mäta morgonsocker är en enkel åtgärd som tar mindre än två minuter att göra.

Om svängningar i sockerbalansen

Det är ingen risk att drabbas av sockernivåer som är så låga att de utgör en hälsorisk om man inte behandlas med  Insulin eller Sulfonylurea men vid sådan behandling är det en risk att sockernivåerna blir så låga att det kan medföra allvarliga hälsorisker.

Människor som vant sig vid att äta mycket av snabba kolhydrater kan uppleva blodsockersänkningar som ger starkt obehag med matthetskänsla och yrsel. När man äter föda som har en hög koncentration av socker stiger sockret snabbt i blodet och det medför att de insulinproducerande cellerna släpper ut mycket insulin för att sänka och normalisera sockernivån igen. Det  stora utsläppet av insulin leder ofta till att sockret sjunker snabbt till en låg nivå och orsakar obehag som man  ”botar ” genom att äta något sött igen och så fortsätter svängningarna. När man äter sötsaker på fastande mage belastas de insulinproducerande cellerna mer än om man äter sötsaker efter en måltid eftersom sockret då blandas med det övriga maginnehållet och blir mindre koncentrerat. Därför skall man aldrig äta sötsaker på fastande mage.